Aram
    06
Ctemb.
                                

Beṭṭu n Ṛebbi
Yiwen wemγar yella ḥaca netta d temγarti-is deg wexxam. Ass-nni inefq-d, yewwi-d ṛebεa yeftaten n weksum. Armi wwan, yenna-as i temγart-is qqim tura ad nečč.


Faqu !
Yiwen yewwi-d aḥbib-is s axxam. Iγil ad yekk kra n wussan, ad iṛuḥ. Winna aεni yufa iman-is neγ amek, yeqqim-as din. Igguma ad iṛuḥ.




IBLUGEN
Idlisen-nneγ
Amaynut γef yedlisen d-iteffγen s tmaziγt.
Ablog n Mexluf
Mexluf d amedyaz, tamedyazt-is d tillelit u tgerrez.
Aclim d-yewwi waḍu
Nekk d aclim. Temẓi-w cfiγ-as-d am ass-a. Yiwen wass ikker uzemeḥrir, d aḥmayan igla-d s rriḥa n ...
Aselkim
D ablog γaf tsenselkimt s teqbaylit. Asihel, anfafad, aseγzan,... γaf a yezzi wawal.
Sut zik
D taggiwin n tlawin tiqbayliyin n at-zik, a twalim γaf tbidyutin.
Isefra
Tamedyazt n Belqasem Iḥijaten.
Imedyazen
Tamedyazt taqbaylit tatrart.
Lmulud At Caεban
D amyaru azwaw. Idlisen-innes akk wwin-d awal γef Leqbayel, timetti-nnsen s umata.
Ḥsen Maric
D amedyaz, d aselmad n tasenagama. Adlisen-is : Tiderray, Taεezzult-iw d Yiḍ yukin.
Ccix Bouizeri
Leqran s teqbaylit... ablog n Mass Bouizri.
Tamusni di Ddin Lmasiḥ
Ad tissinem tidet, tidet ara ken-tessufγen γer tlelli.
Tussna
Tussna n igenwan d yitịj, itran, ayyuren, atg.
Adlis
Timeddiyin n tsekla tamaziγt.
Imγan
Taxsayt, tibexsisin, tizwal, ifires, aḍil, atg. Isemawen n yemγan s teqbaylit.

5 ctember 2010

At Waggag d taddart taqbaylit deg Berǧ Bu Σrariǧ, lebni-ines d aqbur (d aqdim), aṭas n yexxamen i mazal bedden akken ttwabnan zik. Ass-agi tuget n At Waggag fɣen, ttidiren deg temdinin ; wid yeqqimen deg taddart amzun ttwattun imi allalen n tudert ur ten-wwiḍen ara.

Γerr ayen d-iḍefṛen





5 yennayer 2009

Sγur Σumer Muffuq
Asmi iwala Naṣer Welennas tageldit-is tezga tettidir di tugdi d umihi, inuda ad yesserwel tamanaγt-is. S wakka yefren Bgayet deg useggas n 1067 neγ 68. Yuzen γer din iserdasen-is, yessebdded dinna yiwet n temdint umi isemma γef yisem-is, Naṣiriya (...)

Γerr ayen d-iḍefṛen





23 dujember 2008

Sγur Σumer Muffuq
Tamazγa yezga yegguni-tt ccwal. Tagnitt ideg tella tettidir ur terkkid ara s tidett. Yuγ lḥal, di tallit-nni, timura n Tmazγa, imi ur ğhiddent ara, zgant ttidirent ddaw n leεnaya n tgeldiyin timeqqranin n Ugmuḍ. Tageldit n Ibadisen, yellan niqal s ddaw n Ifaṭimiyen n Maṣer, qqlen s ddaw n Iεebbasiyen n Beγdad. D ayen i yesserfan aṭas axlif n Ifaṭimiyen n Lqahira. Akken ad iεaqeb ibadisen, yuzen-asen-d tiqbilin taεrabin n Banu-Hilal akken ad ad asen-d-kecmen tamurt, ad asen-tt-rwin (...)

Γerr ayen d-iḍefṛen





11 dujember 2008

Sγur Σumer Muffuq
Taqliεt n At-Ḥemmad d yiwet n temdint taqburt i d-yezgan deg tama n Msila, di tlemmast n tmurt n Lzzayer. Ar assa-a, mi ara naweḍ γer temdint-agi yexlan, ad naf mazal bedden deg-s kra n yiγerban (...)

Γerr ayen d-iḍefṛen





1 unbir 2008

« Tanekra n nunambeṛ, γas ulac abarud di Micli, tekkes fella-nneγ amur n ddel-nni i nbbub ugar n lqern aya. Tanekra n nunambeṛ tessaki-d iseγ-nni yellan di yal azzayri. Yuγal-d nnif n wid d-ikkren di 1871, γas ččan tamrart wicqa... », d tukkist seg udlis : Iberdan n tissas [1934 - 1964] n Mesεud Ulaεmara, Tiẓrigin Le Pas de Sage, Lzzayer 2007 (...)

Γerr ayen d-iḍefṛen






« Di tmurt-a, ur nesεi imusnawen, ur nesεi ansayen irebḥen, ur nesεi ula d tiktabin ... » : s imeslayen-a is-d-yebda inaw-is uselway n tmetti tamazrayt tazzayrit (tahersant), deg tejmaεt tamatut n tmetti, ass n 23 yebrir 1863 (...)

Γerr ayen d-iḍefṛen





 Isallen n yimir-a
Wehran : Tarbaεt umezgun tigawt d wawal
Tarbaεt umezgun Tigawt d wawal ad d-turar tamezgunt « Aneggaru a d-yerr tawwurt, yeččur wesqif n ṭṭmana » ass n n sem (lğemεa) 03 yulyu 2009 γef 16T30 deg tzeqqa Umezgun Aẓiyan n Wehran (T.R.O).
Tanazalt n tmezgunt

Aṭas i as-yeqqaren tuɛer tmaziɣt almi llant twaculin ttagadent ad tt-ɣren warrac-nsent, ahat d nettat ara yilin d sseba n lexsṣara, imi tuɣal taɣuri i yikayaden mačči i tmusni. (...)

Tiddukla tadelsant Numidya n Wehran yettheggi-d yiwet n tejmilt igerrzen ilmend n umili wis-11 n tmettant n Maεtub Lwennas. D tagnit ad seknen i teγzi n 2 wussan (24-25) yunyu (...)

Ccwaṭen i bedden γef tγerbalin (Qader Daḥdaḥ)
Tella yiwet n temγart isem-is Nna Σeğa, γas awtay-is isuref 75 issegassen mazal-itt teṭṭef ima-is. Argaz-is imut di ṭrad uεekkaz deg 1945, nγan-t ifransisen deg temṣut.
Tamacahutt n Izimer n sebεa turdas (Awzellag)
 Yiwen γas akken izweğ acḥal iseggasen aya ma d dderya ulac ! Isεa yiwet tmeṭṭut d abannag ! At-taddart , yal m’ara d-tεeddi, yakfa wawal, tamuγli-nsen ala ar γur-s ! Ula d tilawin
Tamacahutt n Ḥmiṭuc d Duduc deg teẓgi n ṭṭlam (Sεid At-Mεemmer)
D tamahutt uran watmaten Grimm Wilhelm d Jacob « Hänsel und Gretel », yessuqel-itt-id seg tamlant γer teqbaylit Sεid At-Mεemmer, tuγal d Ḥmiṭic d Duduc.

Nunambeṛ - asefru sγur Muḥya


Nunamber yerra-d axbir
Yebrez abrid d amellal
Medden γilen d ttmesxir
Ma d irgazen reẓnen awal
Aqlaγ la t-id-nettfekkir
Ar tura la d-yessawal





Suivre la vie du site RSS 2.0 | Aγawas n usmel | Tallunt tusligt | Tafekka | Copyright © 2008 apulee.com